(Fysiska) Kostnader för att nå ett OS-Guld

Olympiska spelen

Jag satt i torsdags och kollade på OS sändningarna av Längdskidåkning (10 kilometer klassisk stil för damer) där Charlotte Kalla var med och tampades om guldet. Tyvärr räckte det ”endast” till en silvermedalj för Kallas sida och guldet tog Justyna Kowalczyk hem.

Det som jag satt och tänkte på främst var de faktum att Kowalczyk åkte hela loppet med en fraktur i ena foten. Med höga doser smärtstillande och antagligen några lager tejp eller bindor klarar hon dock av att ro hem segern. I och med att jag själv har spelat handboll i 13 år och har själv varit skadad vet jag att med lite vilja och tejp kan man plåga sig igenom en del, och såklart så gynnar det inte läkningen någonstans. väldigt kortsiktigt tänkande som måna ”prestationssporter” kan hålla med om.

Det som gör mig mer förvånad är de sportkommentatorer som antagligen vet om vad detta innebär för ”hälsan” och läkningen av skadan (då många själv har varit aktiva inom olika sporter(inte minst Klüft som är med i den film jag kommer länka)), de sitter istället och hyllar denna prestation. Absolut är prestationen odiskutabel, hon tar hem OS-guld och är onekligen bäst i den grenen, punkt slut.

Det jag snarare vill ta upp är ”medaljens pris”. Jag tycker de kommentatorerna som hyllar detta förskönar elitidrotten till max. Absolut bör vi höja en sådan prestation till skyarna men vi bör samtidigt framhäva att detta förmodligen kommer kosta där efter. Kowalczyk kommer troligtvis ha en sprängande smärta när smärtstillande släpper, om hon fortsätter att trycka i sig mer smärtstillande så kommer troligtvis skadan förvärras mer. Långsiktigt kommer hon även troligtvis ha smärtor och nedsatt förmåga om inte men för livet. Det kan bara framtiden utvisa.

Min poäng

Det finns en dokumentär som tar upp just detta och heter Medaljens pris. Den är otroligt nyttig för att få insikt i hur glamoröst en elitidrottares liv är. Filmen inleds med att vi får följa med Carolina Klüft på ett ”vanligt” träningspass med intervaller, mellan varven får hon stanna för att spy men jobbar senare vidare. Denna film är nyttig dels för att se hur mycket man kan pressa sin kropp men även en ögonöppnare för de flesta då man märker vad ett OS-guld kostar. Jag rekommenderar starkt, filmen är en timme lång och jag hoppas ni tar er tid att kolla på den!

//Dennis Ulfsmar

Dela och diskutera gärna!

”RISKERNA MED KOSTTILLSKOTT” – DEL 2

”Lite nyans tack!”

Som jag skrev i förra inlägget om videon ”Riskerna med kosttilskott” så skulle jag länka ett blogginlägg från Jacob Gudiol. Ni som inte sett filmen, se den gärna först och läs detta sedan, jag har kortat ner blogginlägget lite. Men vill ni läsa hela inlägget (villket jag rekomenderar starkt!) så hittar ni det här eller klicka på rubriken!  Se även Lisa Nordens sociala inlägg längst ner! här följer inledningen hans svar:

Kosttillskott, RF och doping – lite nyans tack

Riksidrottsförbundet har precis släppt en ny reklamfilm som de kallar Riskerna med kosttillskott. Först och främst skulle jag vilja säga att detta nog är en av de bättre PR-kampanjerna som riksidrottsförbundet har tagit fram och den belyser många problem med kosttillskott och kosttillskottsmarkanden väldigt bra. Den är dock inte direkt ärlig.

Alla officiella organ som får sina pengar från staten framställer den här informationen likadant och ärligt talat så har det gått mig på nerverna i många år nu. Du kan se klippet här under.

Vad är det då som är fel eller oärligt i det här klippet? Här under tänker jag påpeka lite ”brister” i hela retoriken och informationen som Sverige får ta del av i de här två videoklippen och i allmänhet från Riksidrottsförbundet. Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, är inte inblandade i den här filmen och de är inte heller lika tydligt emot kosttillskott.

Det här inlägget ska inte tolkas som något försvar av kosttillskott utan det handlar helt enkelt om att rätt ska vara rätt. Sen blir det ett försvar av kosttillskott men det är endast för att RF har dragit en helt absurd linje. För när stora organisationer som folk har förtroende för går ut med information som vem som helst kan googla sig till att det inte stämmer på några minuter så tappar den organisationen i trovärdighet. Och enligt mig borde RF och SOK vara de mest tillförlitliga källorna till bra information i Sverige. SOK tycker jag i allmänhet sköter det ok med RF är klart sämre.

Men när vi får ta emot information som det här så försvinner förtroendet. Och tyvärr är det oftast inte andra trovärdiga organisationer som tar över utan det blir ofta försäljare av dessa kosttillskott

Men det finns alltså verkliga risker med kosttillskott, ingen tvekan om det. Särskilt om du inte tänker till kring vilka produkter du köper. Så det här inlägget handlar inte om att friskriva kosttillskott från detta. Det handlar istället om att berätta om de verkliga riskerna och var de kan tänkas finnas. Lite mer nyans på frågan helt enkelt.

 lisa n

Lisa Nordén tar inte kosttillskott enligt henne själv men hon hjälper till att marknadsföra det.

Av: Jacob Gudiol från traningslara.se

JacobJacob Gudiol är leg. fysioterapeut och civilingenjör utbildad i Lund (- en omtenta). Han håller regelbundet föreläsningar om träningsfysiologi för olika grupper, föreningar och utbildningar, bland annat på sjukgymnastutbildningen i Lund. Han sitter med i styrelsen för idrottsmedicin syd och han skriver även artiklar till olika träningsmagasin, främst BODY Magazine. Jacob har även en personlig blogg på tranastyrka.seoch Twitter där du kan få veta mer om hans egna syn på träning,kost och hälsa. Mer om Jacob..

”Riskerna med kosttillskott” – Del 1

I januari la Riksidrottsförbundet upp en video ang ”riskerna med kosttillskott”. de skriver själva såhär:

Många tror att kosttillskott behövs för att tillgodogöra sig sin träning på rätt sätt, några bevis för detta finns dock inte. Flera av våra svenska idrottare i världseliten använder inte kosttillskott, då är det inte särskilt troligt att någon under eliten behöver det heller. Eliten känner till riskerna med att använda kosttillskott, gör du?

Kosttillskott har visat sig innehålla både dopingklassade och hälsofarliga substanser och många har råkat illa ut.

och såhär ser då videon ut:

 

Vad tycker du om ämnet?

Ni får själva bilda er en uppfattning tills imorgon då jag kommer vidarebefordra ett blogginlägg från Jacob Gudiol som jag tycket genomskådar denna filmen väldigt bra och lyfter fram väsentliga argument istället för att skapa löjliga sådana.

 

 

Träna Med Alkohol I Kroppen – Bra Eller Dåligt?

Svaret på det hoppas jag att du redan listat ut med sunt förnuft.

 

1304Att konsumera alkohol när man tränar för optimala resultat är en mindre bra idé. Att dricka alkohol direkt efter träningen, för att slappna, är ännu värre. Det är en fruktansvärt dålig idé. Det hämmar återhämtning, muskeltillväxt & viktminskning, visar forskningen.

En nyligen publicerad studie avslöjar att män som drack alkohol efter intensiv styrketräning – i form av 6 set knäböj med 80% av deras 1RM (maxlyft) – upplever ett minskat upptag av det anabola (uppbyggande) manliga könshormonet testosteron inuti musklerna. Kombinationen träning och alkohol hämmar inte bara  återhämtning och muskeltillväxt, utan även viktminskning.

Den överraskande studien är intressant eftersom det vid första anblick upptäcktes att det fria testosteronet faktiskt ökade som respons till kombinationen träning och alkohol. Forskarna är emellertid övertygade om att denna marginella ökning av testosteron inte bidrar till anabola effekter, eftersom andra mer väsentliga processer i kroppen inte fungerar som det borde när man konsumerar alkohol. Ämnet är komplicerat, och det krävs ytterligare forskning för att förstå alla bitar i händelseförloppet. Dagens data visar dock att det är bättre att undvika alkohol i kombination med styrketräning för optimal muskeltillväxt och viktminskning.

Från: ironmanmagazine

Återhämta dig för optimal prestation!

I förra artikeln presenterades träningsvärk, den kan man tyvärr inte göra så mycket åt men det fins andra saker man kan göra för att optimera sin prestation. Med rätt återhämtning kommer du prestera bättre

Dagarna efter träning är det inte ovanligt att man känner sig sliten, framförallt då man tränar hårt och med många pass i veckan. Hur sliten man blir beror till stor del på hur hårt själva träningspasset var, men man kan i hög grad påverka återhämtningstiden så att den blir kortare. Kortare återhämtningstid gör att du blir piggare vid nästa pass och att du i det långa loppet får ett bättre träningsresultat.

2148483_520_338

Här får du konkreta tips på olika återhämtningsåtgärder som förkortar din återhämtningstid och som minskar skaderisken vid nästa pass!

Åtgärder direkt efter träning

Återhämtningsmål

Direkt efter avslutat träningspass och före nedjogging/stretching bör du inta ett återhämtningsmål. Ett återhämtningsmål består avkolhydrater samt proteiner och har en rad viktiga funktioner:

  • Inleder den anabola fasen. Träning är en katabol (nedbrytande) fas och för att man skall få någon effekt av träning är den anabola (uppbyggande) fasen en viktig del. Återhämtningsmålet inleder den anabola fasen genom att det hindrar den fortsatta nedbrytningen av muskler och immunförsvar.
  • Ökad glykogeninlagring direkt efter träning. Direkt efter träning är insulinkänsligheten hög samtidigt som muskelcellernas genomsläpplighet är hög, vilket innebär att kolhydrater i form av glukos förs in i muskelcellen mycket effektivt. Genom ett återhämtningsmål direkt efter träning kan man lagra in en större mängd glykogen i muskeln än om det har gått mer än en timma efter träningen.
  • Minskar infektionsrisken. Efter ett träningspass är immunförsvaret kraftigt nedsatt, bl.a. genom att antalet och aktiviteten av lymfocyter och antikroppar är lägre än i normala fall. Därför är du extra känslig för att bli sjuk timmarna efter träning. Protein och kolhydrater återställer kroppens immunförsvar.
  • Ökad vätskehalt i musklerna – positivt för muskeluppbyggnaden. Kolhydrater binder vatten. En ökad glykogeninlagring i muskeln bidrar då också till en ökad vattenmängd i muskelcellen. En hög vätskehalt är positivt för proteinomsättningen och därmed för muskeluppbyggnaden.
  • Ger en bättre ork vid nästa pass. Om du intar ett återhämtningsmål direkt efter träning, orkar du under nästa pass prestera på en hög nivå en längre tid. Det beror på att återhämtningsmålet ökar glykogeninlagringen. Glykogenet ger i sin tur energi vid muskelarbete. Har man bara halvfyllda glykogenlager då man påbörjar nästa pass, kommer man inte att orka hålla samma höga nivå under lika lång tid, som om då man hade haft välfyllda glykogenlager.

Nedjogging

Efter att du fått i dig återhämtningsmålet bör du jogga i lågt tempo (med en puls på 60 % av max) i ca 10-15 minuter. Nedjogging har visat sig förkorta återhämtningstiden efter träning, framförallt genom en snabbare borttransport av slaggprodukter.

Vätskeåterhämtning

Under de 6 kommande timmarna efter träning kommer du att bli dehydrerad, dvs. få en mindre vätskemängd i kroppen en den optimala. Det beror på att alla kemiska reaktioner (muskelreparation, glykogeninlagring m.m.) som sker i kroppen efter träning, oftast kräver närvaro av vatten. Detta innebär att man efter träning måste dricka såpass mycket vatten att man blir hyperhydrerad, dvs. få en vätskemängd i kroppen över den optimala. Rekommendationerna är att efter träning dricka 50 % av det förlorade vattnet under träning. Om du förlorar 2 liter vatten under träning och under passets gång totalt dricker 2 liter, innbär det att du efter träning bör dricka 1 liter, vilket är 50 % av 2 liter.

Åtgärder dagen/dagarna efter träning

De åtgärder man kan vidta dagen/dagarna efter träning, går ut på att öka blodgenomströmningen i de muskler som behöver återhämtas. En ökad blodgenomströmning ökar i sin tur borttransporten av slaggprodukter via lymfkörtlarna och näringstillförseln till musklerna. En ökad näringstillförsel leder till snabbare återhämtning genom muskelreparation, muskeluppbyggnad och glykogeninlagring.

Genomblödningsträning

Genomblödningsträning påskyndar kroppens återhämtning genom att den ökade blodgenomströmningen leder till att musklerna förses med näring och att slaggprodukter transporteras bort till lymfkörtlarna via blodet. Genomblödningsträning bör genomföras dagen efter träningspasset i lugnt tempo och bör fortgå i en halvtimma samt vara en lätt aktivitet där du jobbar i det aeroba intervallet. Olika exempel på genomblödningsträning är:

  • Gång. Gå en halvtimma i ganska snabbt tempo med lång steg- och armföring. Ger en grundlig genomblödning i kroppen med fokus på benen.
  • Jogging + aktiva rörlighetsövningar. Jogga i ca 20 minuter efterföljt med aktiva rörlighetsövningar. Ger en grundlig genomblödning i hela kroppen.
  • Cykling i lugnt tempo. Cykla i 20 minuter. Ger en genomblödning i främst benen.
  • Simning i lugnt tempo. Använd dig av de olika simsätten bröstsim, ryggsim och crawlsim, beroende på vilka muskelgrupper du vill blöda igenom. Denna typ av träning är väldigt skonsam, då den ej innebär några stötbelastningar på kroppen.
  • Lätta intervaller. Jobba avslappnat med god teknik på ca 60 % av maxkapacitet i ca 100-120 m. Upprepa ca 15 gånger med 2 minuters vila. Lätta intervaller innebär genomblödning för främst vader, baksida lår och rumpa.
  • Skadeförebyggande styrka/rehabträning. Det handlar om att träna styrka med låg belastning mellan 20-50 repetitioner för ökad genomblödning. Ger en lokal genomblödning av en överansträngd muskel eller en muskel med mycket träningsvärk.

Bastning

Att basta innebär en temperaturhöjning av kroppen och en ökad blodgenomströmning, vilket gynnar återhämtningen positivt. En bastning på ca 20 minuter är lämpligt då du vill återhämta hela kroppen. Tänk dock på att dricka under tiden eftersom du förlorar en del vatten under bastningen.

Permanenta åtgärder

Sömnsömn-björn

Att sova är oerhört viktigt för att kunna återhämta sig. Det är under djupsömnen som kroppen, i närvaro av anabola hormon, reparerar och bygger upp muskler m.m. Som tränande ungdom behöver man ca 9-10 timmars sömn per natt, medan en medelålders individ behöver ca 7-8 timmar per natt. Individer som tränar väldigt hårt och mycket behöver mer sömn. Om man inte uppfyller sömnrekommendationerna på natten kan man sova ca 1 timma på eftermiddagen.

Kost

En regelbunden och varierad kost är nödvändigt för att kroppen inte skall brytas ner. Läs mer om hur du bör äta i de olika kostartiklarna.

 I nästa inlägg lyfter jag fram en debatt mellan Jacob Gudiol och Svenska Tyngdlyftningsförbundet angående kosttillskott

Referenser

Annerstedt, C. & Gjerset, A. (1997). Idrottens träningslära. SISU Idrottsböcker.

Burke, L. (2007). Practical Sports Nutrition. Human Kinetics.

Hawley, JA. & Burke, LM. (1997). Effect of meal frequency and timing on physical performance. British Journal of Nutrition, 77, 91-103.

Casa, D., Armstrong, L., Montain, S., Rich, B. & Stone, J. (2000). National Athletic Trainers’ Association Position Statement: Fluid replacement for athletes. Journal of Athletic Training, 35, 212-224.

Artikel från styrkeprogrammet.se

Träningsvärk – Stretchat dåligt?

Jag skrev en status på Facebook igår som fick en hel del kommentarer. den löd såhär: Hört på subway ”-jag har sån jäkla träningsvärk sen träningspasset igår” den andra svarar ”-stretchade du tillräckligt då?”. Här har jag lite roligt åt den gamla myten om att man skall kunna stretcha för att undvika träningsvärk, så är tyvärr inte fallet.

Så jag tänkte göra ett litet inlägg om just träningsvärk

Vad är träningsvärk? Varför får man träningsvärk? Hur kan man minimera träningsvärken? Dessa frågor får du svar på i denna artikel.

Viktigt att säga, Träningsvärken kan även vara en indikator på hur kroppen mår. Ser man ut som killen på bilden bör man inte träna utan kanske vänta någon dag.

traningsvark

Vad är träningsvärk?

Träningsvärk är muskelsmärta som är en följd av träning med ovana övningar eller rörelser samt av excentriskt belastande träning.

Excentrisk träning är belastning av en muskel under förlängning. Ett exempel på det är då man hoppar ner från en plint och bromsar upp i landningen med framsida lår. Det sker då en förlängning av framsida lårmusklerna. Träningsvärk framträder tydligare efter excentriskt muskelarbete jämfört med muskelarbete som utförts med koncentriska rörelser på grund av att excentriskt arbete bidrar till en större påfrestning på muskeln än koncentriskt arbete.

Symtomen på träningsvärk varierar från lätt ömhet till allvarlig och rörelsehindrande smärta. Smärtan framträder tydligast cirka 48 timmar efter utförd aktivitet och avtar sedan därefter, men kan hålla i sig i ca en vecka. Det är denna smärta som på engelska kallas för DOMS (delayed onset muscle soreness) och som inte är farlig på något sätt, trots den i många fall obehagliga smärtan.

Träningsvärk beror på mikrobristningar i muskelcellerna och strukturella förändringar i muskelcellernas fibriller efter hårt belastande träning. Fibrillerna anpassar sig genom att lägga till nya sarkomerer (sammandragande enhet i myofibrillen som gör det möjligt för muskeln att dra ihop sig) vid Z-banden (den punkt i fibrillerna där sarkomererna kopplas samman). Denna förändring sker för att muskeln skall förbereda sig på en kommande belastning av samma slag. Det är alltså denna process som leder till att man inte får lika mycketträningsvärk efter nästa pass.

Hur behandlas träningsvärk?

Hur mycket träningsvärk man får och hur länge den håller i sig beror dels på hur vältränad man är och dels på hur väl man har återhämtat sig genom kost, sömn och genomblödningsträning. Det går alltså att påverka återhämtningenstiden i positiv riktning, vilket du kan läsa mer om i artikeln Återhämta dig på bästa sätt.

Träningsvärk framträder även då man tränar ovana övningar och rörelser, vilket man inte kan förbereda sig på. Sådan belastning som kroppen är van vid och utsätts för regelbundet, ger sällan besvärande träningsvärk. En felaktig uppfattning om träningsvärk, är att stretching minskar träningsvärken. Faktum är dock att hård stretching i sig kan ge träningsvärk. Däremot är stretching och rörlighetsträning övrigt positivt för att bibehålla eller öka rörligheten, för att öka idrottsprestationen och för att minska skaderisken.

Referenser

Yu, J-G. (2003). Re-evaluation of exercise-induced muscle soreness: an immunohistochemical and ultrastructural study. Diss. Umeå: Umeå universitet. Artikel från styrkeprogrammet.se

Nytt år, Nya Mål!

Nytt år, Nya Mål – 6 tips för att få ut det mesta av din träning 2014

2014 2

2014. Det nya året är här och det är hög tid att arkivera träningsåret 2013. Hög tid att blicka tillbaka och utvärdera hur året gått och vilken kunskap man tillförskaffat sig. Blev året som du tänkt dig? Oavsett vad svaret blir så är det dags att ta nya tag och kasta oss in i 2014 med nyfylld vattenflaska och pulserande bicepsådror.

Nytt år och nya möjligheter. Se till att vara förberedd inför vad som komma skall, fysiskt men också mentalt. För innan järnet klingar på gymmet och innan vågen följer dina önskemål så är det i skallen allting börjar. Så därför har vi samlat lite tips för att hjälpa dig hålla träning, kost och motivation kvar på den inslagna vägen.

Bestäm grunden

Där är något speciellt med att planera. Själva processen att planera ger en viss tillfredställelse redan där. Att knåpa ihop ett träningsschema efter konstens alla regler och dina egna behov är lika kul varje gång.

Så sätt dig ner och se över vad du vill ha ut av det nya året. Vad vill du att 2014 ska ge dig? Volym? Styrka? Både och? Eller kanske ensiffrig fettprocent är vad du siktar på i år? Oavsett vad svaret bli så gör man bäst i att planera sitt träningsår. I alla fall de första 6 månaderna.

Innan någonting annat så är det en bra idé att ställa sig själv en enkel fråga:

Vill du lägga på dig muskler eller reducera kroppsfett?

Med denna fråga besvarade så har man en grundläggande uppfattning om vad som ska hända de första kvartalen av det nya året. Allt annat planeras runt detta. En enkel fråga kan man ju tycka men den ställs förvånansvärt ofta när man besöker diverse träningsforum på nätet.

Rent generellt kan man se det så här:

  • Om du aldrig gymmat och är normalviktigt så är det inte lönt att deffa utan du borde fokusera på att bygga muskler istället.
  • Om du är måttligt överviktig så kan du göra som du vill. Bulk eller deff. Det ena följer oftast det andra oavsett vilket du börjar med.
  • Är du överviktig eller kraftigt överviktig så borde du fokusera på att reducera ditt kroppsfett. Både för det estetiska men framför allt för din hälsa. Det är aldrig hälsosamt att gå runt med övervikt.

Lite självinsikt räcker lång väg här.

Om du gymmat ett tag så är det helt enkelt en formfråga och vad du vill göra i det här läget vet du bäst själv. Men tillhör du, likt majoriteten av gymråttor, de som bulkar och lägger på sig muskelmassa under hösten och vintern för att sedan deffa under våren och vara i högform när det är dags att kasta tröjan och slänga på sig strandplaggen, så är det kanske dags att blicka mot sommaren.

Vare sig du väljer att bygga muskler eller bränna fett så har vi såklart informationen du behöver:

Med kosten på plats är det sen en fråga om volym, styrka eller den gyllene medelvägen. Där är en hel del faktorer man bör räkna in när man bestämmer sig för ett träningsupplägg. Faktorer som till exempel kroppens återhämtningsförmåga när man ligger på kaloriunderskott. Att köra German Volume Training medans man ligger på kaloriunderskott är kanske inte det mest optimala.

Exempel på Styrkeprogram:

Exempel på volymprogram:

Lathunden:

Med grundplanen på plats så kommer 2014 flyta på bra mycket enklare.

-”Failing to prepare is preparing to fail”.

2014 4

Blicka tillbaka och analysera

Med julveckan avklarad och nyårsafton överlevd så är 2014 här. Står du i valet och kvalet om hur du ska lägga upp det nya året träningsmässigt så är det nu perfekt tidpunkt att blicka tillbaka på det gånga året och analysera vad som gick rätt, vad som gick fel och vad som kunde gått lite bättre.

Att forma kroppen på naturlig väg är en långdragen process med mycket slit och viljestyrka. Detta medför att det tar tid innan man ser resultatet av vad man nu än tar sig för. Vare sig man prövar ett nytt träningsschema eller ändra sitt kostupplägg så kan det krävas många veckor innan det på allvar går att bedöma hur bra upplägget har varit. Så med 2013 års information samlad kan man nu se över vad som funkat och vad som kan förbättras eller kanske helt enkelt skrotas till förmån för ett helt annat upplägg

Behåll det som funkar, förbättra det som behövs och skrota det som inte gjort nån nytta. Optimera 2014!

Skriv ner dina mått

Att se sin utveckling i svart på vitt är något av det mest tillfredställande du kan göra. Både spegeln och vågen kan vara missvisande ibland men det är svårt att misstolka att ens maxlyft i militärpress ökat med 10 kilo. Så om du inte gjorde en sammanställning av dina olika mått förra året så varför inte göra det i år.

Vilka mått du skriver ner är upp till dig och dina mål men ett par exempel kommer här:

  • Maxlyft i de fyra stora basövningarna: Bänkpress, Marklyft ,Knäböj och Militärpress
  • Vikt (även om vågen är missvisande ibland så är det ett mått man ofta ser på)
  • Kroppsmått av olika slag (midjemått och liknande)
  • Fettprocent (mätt med någorlunda tillförlitlig metod)

Oavsett vart du börjar och vart du vill 2014 ska ta dig så kommer dessa siffror (förhoppningsvis) vara kul att jämföra med både till sommaren och till nästa årsskifte.

2014 1

Sätt nya mål

Nytt år, nya mål att nå! Förhoppningsvis så nåddes alla kortsiktiga mål under 2013 och kanske en del långsiktiga också. Så dags att sätta upp nya mål för det nya året.

Vare sig du har en mental lista, ett Word-dokument eller gammaldags papper-och-penna-lista så har du förhoppningsvis hunnit beta av några mål från listan under året som gått och därigenom lämnat plats för lite nya målsättningar.

Om du tillhör kategorin “nyårslöftena” och detta ska bli ditt första träningsår så rekommenderar vi att du sätter enkla kortsiktiga mål som är realistiska.

Om detta ett är år i raden av många spenderade på gymgolvet så vet du nog vid det här laget vad året kan komma att bjuda på men om det här är andra eller tredje året som gymråtta så har du förmodligen lärt dig en hel del om dig själv och hur din fysik utvecklas. Kanske är det så att målen du satte förra året var lite väl höga. Skippa din gamla lista och gör en ny lista med mål som bättre reflekterar vad du kan uppnå under ett år.

Exempel på kortsiktiga mål:

  • Nå x antal kilo i marklyft.
  • Gå ner x antal kilo.
  • Klara x antal pull-ups.

Kanske vår styrkestandard kan vara till hjälp när du ska sätta nya styrkemål.

Skriv ner dina mål. Kortsiktiga och långsiktiga.

Prova nya saker

Där kommer ständigt nya dieter och träningsprogram varje år. Allt som oftast är de flesta “nya” idéer inget annat än gamla idéer med lite omarbetade inslag, nytt häftigt namn och bra marknadsföring. Trots det så finns där alltid nya saker att lära sig och gömda juveler kan dyka upp på de mest oväntade ställen. Man ska alltid vara kritisk emot modeflugor inom träning och kost men man ska heller inte bli förblindad av skepticism inför allt nytt.

Håll dig till grunderna

Hur du än svävar ut i diet-träsket och vilka super-ultra-monstermass-rutiner du än provar på så se till att alltid falla tillbaka på de enkla grunderna.

  • Minst 2 g protein per kilo kroppsvikt.
  • Runt 1 g fett per kilo kroppsvikt (0,5-1 g under kaloriunderskott).
  • Kalorier in vs kalorier ut är fortfarande kung.
  • 1-5 reps för styrka, 8-12 för volym.
  • Träna balanserat, se till att musklerna utvecklas proportionellt för att undvika obalans i musklerna och skador på längre sikt.
  • Inkludera basövningarna eller åtminstone varianter på dem i din rutin.

Slutord

Vare sig du är gammal eller ung, man eller kvinna, erfaren eller nybörjare, så är 2014 här. Ingen rår på tiden gång och året kommer passera vare sig man vill det eller ej. Frågan är vad just DU tänker göra med det nya året. Valet är ditt och bara ditt.

Så erövra 2014 och gör det här året till DITT år.

Gott nytt år!

 

Artikel från fitnessskolan