V. 37 Första veckan av plugg

Denna vecka har till största del bestått av ”pre-motion” och anatomi. Inom pre-motion ingår preparering, atletisk grundposition, ”MAQ” samt rörelseanalyser och instruktörskapet inom dessa. Vi har haft teoretiska genomgångar på rörelser som Knäböj, Utfallssteg och Marklyft. vi har därefter fått göra rörelseanalyser, rätta rörelser och även utöva själva. Det mesta måste jag säga att jag redan hade koll på men jag fick ändå ett gäng härliga tips på vad som kan förbättras. ”MAQ” (Muscle Action Quality) handlar väldigt mycket om samma rörelser men att i första hand kunna utföra rörelserna till det fulla eller att bli rörligare. jag kommer antagligen att lägga in dessa här och var i min egen träning för att förbättra rörlighet b.la.

Kommande vecka kommer ägnas åt spinning och att hålla gruppträningar i dessa. Cykelolyckor är inhandlade och jag är redo för en veckas cyklande.

 

För övrigt har jag försökt börja läsa på olika träningsmetodiker, denna vecka har detta med myo-reps kommit mig närmare och jag har hört talas om detta från många håll. detta skall jag förhoppningsvis testa veckan framöver och kommer även att presentera hur det går. för er som inte har full koll på vad det är kommer här en riktigt bra artikel från Tyngre.se av Jacob Gudiol, den rekommenderas varmt!

 

 

1921200_840951092598727_821555041_o

 

 

För övrigt har jag även satt ett nytt träningsdelmål och det är Superior race ”Dark & Cold” som går av stapeln den 8 Februari. vill även du ha motivation att träna och bibehålla formen över vintern så utmanar jag även dig till att delta i SR Dark & Cold. du kommer inte att ångra dig!

 

Skolstart!

Denna veckan har skolarbetet tagit fart. Vi började skolan förra veckan och den tiden gick åt att lära känna folk. Denna vecka känns det som man faktiskt har koll på vad alla heter faktiskt och man kan lugnt umgås med vem som helst. Har en känsla av att detta år kommer att gå lite för snabbt.

Vi har fått ett fint rum och vi har lyckats möblera det väldigt mysigt. vi har även 2 i klassen som bor i samma hus som är riktigt trevliga och jag tror inte vi kunde fått bättre hus-kompisar.

IMG_9607 20140820_114121 IMG_800920140903_194654

I skolväg så har vi börjat med lite Anatomi och Hälsoarbete. vi har fått första uppgifterna för bland annat ett studiebesök framöver. Vi i våran grupp fick inriktningen Rehab och har mailat Sophiahemmet för att kunna få komma dit vilket skulle vara väldigt intressant. Vissa kurser har ännu inte börjat men det känns som att nästa vecka kommer vi att vara bra insyltade i det.

Jag har utöver detta även fått två krokar om spons och hoppas verkligen på att det skall gå igenom nu. men de är bara att vänta hitills…

 

Träningen denna och föregående vecka har haft följande splitt:

Dag 1 – Bröst

Dag 2 – Rygg

Dag 3 – Axlar

Dag 4 – Ben

Dag 5 – Armar/mage

 

Träningen kommer antagligen att variera väldigt mycket månad till månad. dessa pass blev väldigt hög volym (4*20) då gymmet inte blivit av på sistone då konditionsträningen tagit över. men snart är vi på banan igen(träningsvärken i benen är djävulsk…)

vi kommer ha lite fler lektioner denna vecka sen blir det antagligen lite vila i helgen, inte bestämt om jag åker hem eller är kvar.

nästa inlägg kommer antagligen nästa vecka, hörs då!

20140827_172627 20140827_172558 20140903_194707_Richtone(HDR)

(Fysiska) Kostnader för att nå ett OS-Guld

Olympiska spelen

Jag satt i torsdags och kollade på OS sändningarna av Längdskidåkning (10 kilometer klassisk stil för damer) där Charlotte Kalla var med och tampades om guldet. Tyvärr räckte det ”endast” till en silvermedalj för Kallas sida och guldet tog Justyna Kowalczyk hem.

Det som jag satt och tänkte på främst var de faktum att Kowalczyk åkte hela loppet med en fraktur i ena foten. Med höga doser smärtstillande och antagligen några lager tejp eller bindor klarar hon dock av att ro hem segern. I och med att jag själv har spelat handboll i 13 år och har själv varit skadad vet jag att med lite vilja och tejp kan man plåga sig igenom en del, och såklart så gynnar det inte läkningen någonstans. väldigt kortsiktigt tänkande som måna ”prestationssporter” kan hålla med om.

Det som gör mig mer förvånad är de sportkommentatorer som antagligen vet om vad detta innebär för ”hälsan” och läkningen av skadan (då många själv har varit aktiva inom olika sporter(inte minst Klüft som är med i den film jag kommer länka)), de sitter istället och hyllar denna prestation. Absolut är prestationen odiskutabel, hon tar hem OS-guld och är onekligen bäst i den grenen, punkt slut.

Det jag snarare vill ta upp är ”medaljens pris”. Jag tycker de kommentatorerna som hyllar detta förskönar elitidrotten till max. Absolut bör vi höja en sådan prestation till skyarna men vi bör samtidigt framhäva att detta förmodligen kommer kosta där efter. Kowalczyk kommer troligtvis ha en sprängande smärta när smärtstillande släpper, om hon fortsätter att trycka i sig mer smärtstillande så kommer troligtvis skadan förvärras mer. Långsiktigt kommer hon även troligtvis ha smärtor och nedsatt förmåga om inte men för livet. Det kan bara framtiden utvisa.

Min poäng

Det finns en dokumentär som tar upp just detta och heter Medaljens pris. Den är otroligt nyttig för att få insikt i hur glamoröst en elitidrottares liv är. Filmen inleds med att vi får följa med Carolina Klüft på ett ”vanligt” träningspass med intervaller, mellan varven får hon stanna för att spy men jobbar senare vidare. Denna film är nyttig dels för att se hur mycket man kan pressa sin kropp men även en ögonöppnare för de flesta då man märker vad ett OS-guld kostar. Jag rekommenderar starkt, filmen är en timme lång och jag hoppas ni tar er tid att kolla på den!

//Dennis Ulfsmar

Dela och diskutera gärna!

”RISKERNA MED KOSTTILLSKOTT” – DEL 2

”Lite nyans tack!”

Som jag skrev i förra inlägget om videon ”Riskerna med kosttilskott” så skulle jag länka ett blogginlägg från Jacob Gudiol. Ni som inte sett filmen, se den gärna först och läs detta sedan, jag har kortat ner blogginlägget lite. Men vill ni läsa hela inlägget (villket jag rekomenderar starkt!) så hittar ni det här eller klicka på rubriken!  Se även Lisa Nordens sociala inlägg längst ner! här följer inledningen hans svar:

Kosttillskott, RF och doping – lite nyans tack

Riksidrottsförbundet har precis släppt en ny reklamfilm som de kallar Riskerna med kosttillskott. Först och främst skulle jag vilja säga att detta nog är en av de bättre PR-kampanjerna som riksidrottsförbundet har tagit fram och den belyser många problem med kosttillskott och kosttillskottsmarkanden väldigt bra. Den är dock inte direkt ärlig.

Alla officiella organ som får sina pengar från staten framställer den här informationen likadant och ärligt talat så har det gått mig på nerverna i många år nu. Du kan se klippet här under.

Vad är det då som är fel eller oärligt i det här klippet? Här under tänker jag påpeka lite ”brister” i hela retoriken och informationen som Sverige får ta del av i de här två videoklippen och i allmänhet från Riksidrottsförbundet. Sveriges Olympiska Kommitté, SOK, är inte inblandade i den här filmen och de är inte heller lika tydligt emot kosttillskott.

Det här inlägget ska inte tolkas som något försvar av kosttillskott utan det handlar helt enkelt om att rätt ska vara rätt. Sen blir det ett försvar av kosttillskott men det är endast för att RF har dragit en helt absurd linje. För när stora organisationer som folk har förtroende för går ut med information som vem som helst kan googla sig till att det inte stämmer på några minuter så tappar den organisationen i trovärdighet. Och enligt mig borde RF och SOK vara de mest tillförlitliga källorna till bra information i Sverige. SOK tycker jag i allmänhet sköter det ok med RF är klart sämre.

Men när vi får ta emot information som det här så försvinner förtroendet. Och tyvärr är det oftast inte andra trovärdiga organisationer som tar över utan det blir ofta försäljare av dessa kosttillskott

Men det finns alltså verkliga risker med kosttillskott, ingen tvekan om det. Särskilt om du inte tänker till kring vilka produkter du köper. Så det här inlägget handlar inte om att friskriva kosttillskott från detta. Det handlar istället om att berätta om de verkliga riskerna och var de kan tänkas finnas. Lite mer nyans på frågan helt enkelt.

 lisa n

Lisa Nordén tar inte kosttillskott enligt henne själv men hon hjälper till att marknadsföra det.

Av: Jacob Gudiol från traningslara.se

JacobJacob Gudiol är leg. fysioterapeut och civilingenjör utbildad i Lund (- en omtenta). Han håller regelbundet föreläsningar om träningsfysiologi för olika grupper, föreningar och utbildningar, bland annat på sjukgymnastutbildningen i Lund. Han sitter med i styrelsen för idrottsmedicin syd och han skriver även artiklar till olika träningsmagasin, främst BODY Magazine. Jacob har även en personlig blogg på tranastyrka.seoch Twitter där du kan få veta mer om hans egna syn på träning,kost och hälsa. Mer om Jacob..

”Riskerna med kosttillskott” – Del 1

I januari la Riksidrottsförbundet upp en video ang ”riskerna med kosttillskott”. de skriver själva såhär:

Många tror att kosttillskott behövs för att tillgodogöra sig sin träning på rätt sätt, några bevis för detta finns dock inte. Flera av våra svenska idrottare i världseliten använder inte kosttillskott, då är det inte särskilt troligt att någon under eliten behöver det heller. Eliten känner till riskerna med att använda kosttillskott, gör du?

Kosttillskott har visat sig innehålla både dopingklassade och hälsofarliga substanser och många har råkat illa ut.

och såhär ser då videon ut:

 

Vad tycker du om ämnet?

Ni får själva bilda er en uppfattning tills imorgon då jag kommer vidarebefordra ett blogginlägg från Jacob Gudiol som jag tycket genomskådar denna filmen väldigt bra och lyfter fram väsentliga argument istället för att skapa löjliga sådana.

 

 

Träna Med Alkohol I Kroppen – Bra Eller Dåligt?

Svaret på det hoppas jag att du redan listat ut med sunt förnuft.

 

1304Att konsumera alkohol när man tränar för optimala resultat är en mindre bra idé. Att dricka alkohol direkt efter träningen, för att slappna, är ännu värre. Det är en fruktansvärt dålig idé. Det hämmar återhämtning, muskeltillväxt & viktminskning, visar forskningen.

En nyligen publicerad studie avslöjar att män som drack alkohol efter intensiv styrketräning – i form av 6 set knäböj med 80% av deras 1RM (maxlyft) – upplever ett minskat upptag av det anabola (uppbyggande) manliga könshormonet testosteron inuti musklerna. Kombinationen träning och alkohol hämmar inte bara  återhämtning och muskeltillväxt, utan även viktminskning.

Den överraskande studien är intressant eftersom det vid första anblick upptäcktes att det fria testosteronet faktiskt ökade som respons till kombinationen träning och alkohol. Forskarna är emellertid övertygade om att denna marginella ökning av testosteron inte bidrar till anabola effekter, eftersom andra mer väsentliga processer i kroppen inte fungerar som det borde när man konsumerar alkohol. Ämnet är komplicerat, och det krävs ytterligare forskning för att förstå alla bitar i händelseförloppet. Dagens data visar dock att det är bättre att undvika alkohol i kombination med styrketräning för optimal muskeltillväxt och viktminskning.

Från: ironmanmagazine

Återhämta dig för optimal prestation!

I förra artikeln presenterades träningsvärk, den kan man tyvärr inte göra så mycket åt men det fins andra saker man kan göra för att optimera sin prestation. Med rätt återhämtning kommer du prestera bättre

Dagarna efter träning är det inte ovanligt att man känner sig sliten, framförallt då man tränar hårt och med många pass i veckan. Hur sliten man blir beror till stor del på hur hårt själva träningspasset var, men man kan i hög grad påverka återhämtningstiden så att den blir kortare. Kortare återhämtningstid gör att du blir piggare vid nästa pass och att du i det långa loppet får ett bättre träningsresultat.

2148483_520_338

Här får du konkreta tips på olika återhämtningsåtgärder som förkortar din återhämtningstid och som minskar skaderisken vid nästa pass!

Åtgärder direkt efter träning

Återhämtningsmål

Direkt efter avslutat träningspass och före nedjogging/stretching bör du inta ett återhämtningsmål. Ett återhämtningsmål består avkolhydrater samt proteiner och har en rad viktiga funktioner:

  • Inleder den anabola fasen. Träning är en katabol (nedbrytande) fas och för att man skall få någon effekt av träning är den anabola (uppbyggande) fasen en viktig del. Återhämtningsmålet inleder den anabola fasen genom att det hindrar den fortsatta nedbrytningen av muskler och immunförsvar.
  • Ökad glykogeninlagring direkt efter träning. Direkt efter träning är insulinkänsligheten hög samtidigt som muskelcellernas genomsläpplighet är hög, vilket innebär att kolhydrater i form av glukos förs in i muskelcellen mycket effektivt. Genom ett återhämtningsmål direkt efter träning kan man lagra in en större mängd glykogen i muskeln än om det har gått mer än en timma efter träningen.
  • Minskar infektionsrisken. Efter ett träningspass är immunförsvaret kraftigt nedsatt, bl.a. genom att antalet och aktiviteten av lymfocyter och antikroppar är lägre än i normala fall. Därför är du extra känslig för att bli sjuk timmarna efter träning. Protein och kolhydrater återställer kroppens immunförsvar.
  • Ökad vätskehalt i musklerna – positivt för muskeluppbyggnaden. Kolhydrater binder vatten. En ökad glykogeninlagring i muskeln bidrar då också till en ökad vattenmängd i muskelcellen. En hög vätskehalt är positivt för proteinomsättningen och därmed för muskeluppbyggnaden.
  • Ger en bättre ork vid nästa pass. Om du intar ett återhämtningsmål direkt efter träning, orkar du under nästa pass prestera på en hög nivå en längre tid. Det beror på att återhämtningsmålet ökar glykogeninlagringen. Glykogenet ger i sin tur energi vid muskelarbete. Har man bara halvfyllda glykogenlager då man påbörjar nästa pass, kommer man inte att orka hålla samma höga nivå under lika lång tid, som om då man hade haft välfyllda glykogenlager.

Nedjogging

Efter att du fått i dig återhämtningsmålet bör du jogga i lågt tempo (med en puls på 60 % av max) i ca 10-15 minuter. Nedjogging har visat sig förkorta återhämtningstiden efter träning, framförallt genom en snabbare borttransport av slaggprodukter.

Vätskeåterhämtning

Under de 6 kommande timmarna efter träning kommer du att bli dehydrerad, dvs. få en mindre vätskemängd i kroppen en den optimala. Det beror på att alla kemiska reaktioner (muskelreparation, glykogeninlagring m.m.) som sker i kroppen efter träning, oftast kräver närvaro av vatten. Detta innebär att man efter träning måste dricka såpass mycket vatten att man blir hyperhydrerad, dvs. få en vätskemängd i kroppen över den optimala. Rekommendationerna är att efter träning dricka 50 % av det förlorade vattnet under träning. Om du förlorar 2 liter vatten under träning och under passets gång totalt dricker 2 liter, innbär det att du efter träning bör dricka 1 liter, vilket är 50 % av 2 liter.

Åtgärder dagen/dagarna efter träning

De åtgärder man kan vidta dagen/dagarna efter träning, går ut på att öka blodgenomströmningen i de muskler som behöver återhämtas. En ökad blodgenomströmning ökar i sin tur borttransporten av slaggprodukter via lymfkörtlarna och näringstillförseln till musklerna. En ökad näringstillförsel leder till snabbare återhämtning genom muskelreparation, muskeluppbyggnad och glykogeninlagring.

Genomblödningsträning

Genomblödningsträning påskyndar kroppens återhämtning genom att den ökade blodgenomströmningen leder till att musklerna förses med näring och att slaggprodukter transporteras bort till lymfkörtlarna via blodet. Genomblödningsträning bör genomföras dagen efter träningspasset i lugnt tempo och bör fortgå i en halvtimma samt vara en lätt aktivitet där du jobbar i det aeroba intervallet. Olika exempel på genomblödningsträning är:

  • Gång. Gå en halvtimma i ganska snabbt tempo med lång steg- och armföring. Ger en grundlig genomblödning i kroppen med fokus på benen.
  • Jogging + aktiva rörlighetsövningar. Jogga i ca 20 minuter efterföljt med aktiva rörlighetsövningar. Ger en grundlig genomblödning i hela kroppen.
  • Cykling i lugnt tempo. Cykla i 20 minuter. Ger en genomblödning i främst benen.
  • Simning i lugnt tempo. Använd dig av de olika simsätten bröstsim, ryggsim och crawlsim, beroende på vilka muskelgrupper du vill blöda igenom. Denna typ av träning är väldigt skonsam, då den ej innebär några stötbelastningar på kroppen.
  • Lätta intervaller. Jobba avslappnat med god teknik på ca 60 % av maxkapacitet i ca 100-120 m. Upprepa ca 15 gånger med 2 minuters vila. Lätta intervaller innebär genomblödning för främst vader, baksida lår och rumpa.
  • Skadeförebyggande styrka/rehabträning. Det handlar om att träna styrka med låg belastning mellan 20-50 repetitioner för ökad genomblödning. Ger en lokal genomblödning av en överansträngd muskel eller en muskel med mycket träningsvärk.

Bastning

Att basta innebär en temperaturhöjning av kroppen och en ökad blodgenomströmning, vilket gynnar återhämtningen positivt. En bastning på ca 20 minuter är lämpligt då du vill återhämta hela kroppen. Tänk dock på att dricka under tiden eftersom du förlorar en del vatten under bastningen.

Permanenta åtgärder

Sömnsömn-björn

Att sova är oerhört viktigt för att kunna återhämta sig. Det är under djupsömnen som kroppen, i närvaro av anabola hormon, reparerar och bygger upp muskler m.m. Som tränande ungdom behöver man ca 9-10 timmars sömn per natt, medan en medelålders individ behöver ca 7-8 timmar per natt. Individer som tränar väldigt hårt och mycket behöver mer sömn. Om man inte uppfyller sömnrekommendationerna på natten kan man sova ca 1 timma på eftermiddagen.

Kost

En regelbunden och varierad kost är nödvändigt för att kroppen inte skall brytas ner. Läs mer om hur du bör äta i de olika kostartiklarna.

 I nästa inlägg lyfter jag fram en debatt mellan Jacob Gudiol och Svenska Tyngdlyftningsförbundet angående kosttillskott

Referenser

Annerstedt, C. & Gjerset, A. (1997). Idrottens träningslära. SISU Idrottsböcker.

Burke, L. (2007). Practical Sports Nutrition. Human Kinetics.

Hawley, JA. & Burke, LM. (1997). Effect of meal frequency and timing on physical performance. British Journal of Nutrition, 77, 91-103.

Casa, D., Armstrong, L., Montain, S., Rich, B. & Stone, J. (2000). National Athletic Trainers’ Association Position Statement: Fluid replacement for athletes. Journal of Athletic Training, 35, 212-224.

Artikel från styrkeprogrammet.se